Jag kom att tänka på att något skulle kunna hända mig, att jag plötsligt skulle få dåndimpen, infarkten eller blodstörtningen. All kunskap som jag tillägnat mig genom livet, främst om hur praktiska ting fungerar, och som jag ännu inte hunnit berätta för någon, skulle försvinna på ett ögonblick.
Så då bestämde mig för att skriva ner instruktioner till mina söner, medan jag fortfarande är vid mina sinnens fulla bruk. Här kommer andra kapitlet.
Kapitel 2. Hur man eldar i kaminen och bastun
Vi skaffade kamin till stugan i slutet av 90- talet. Vi hade egentligen inte råd att köpa kaminen, sätta in rökrör och skorsten, eftersom vi hade drabbats av fastighetskrisen 1991 och förlorat alla våra besparingar. Men behovet var stort och jag bestämde mig för att göra det mesta själv och på billigaste möjliga sätt.
Jag köpte ett fem meter långt cortenrör på skroten. Isolerade det och sen skulle det vara svart plåt runt om som jag beställde av en plåtslagare jag kände, han bodde på Berget, Han präglade plåten och jag nitade ihop den runt röret. Då var skorstensröret färdigt.
På annons köpte vi en nästan oanvänd kamin för 1000 kr. Det var precis den vi ville ha, en norsk Jötul, med möjlighet att elda både med öppen och stängd lucka. Det var ett otroligt fint fynd, och vi använder den fortfarande. Jag transporterade det isolerade skorstensröret till stugan tillsammans med kaminen på en släpvagn.
Jag skruvade fast en skyddsplåt på golvet där kaminen skulle stå, satte en brandsäker skiva på väggen, gjorde hål i innertaket och yttertaket och byggde skydd med hjälp av brandsäker gips. Ringde sedan Pelle Bergström som kom med en traktor och lyfte dit det fem meter långa skorstensröret genom taket och rakt på kaminen. I samband med att röret skulle sättas dit råkade jag skära mig på plåtkanten, och såret på fingret gick ända in på benet. Det tog lång tid att läka men det blev inte några kvarvarande men, mer än ett ärr. Det hade kunnat bli värre om senan hade skurits av.
När man bygger själv som jag gjort, så finns det risker, att det man tjänar in genom att inte hyra in en hantverkare, kan gå bort i inkomstförluster p.g.a av långvariga sjukskrivningar i samband med olyckorna, som är oundvikliga. Som amatör är det kanske första gången man gör ett visst arbetsmoment och misstag händer ständigt, både små och stora.
Jag har under stugbygget fallit från stegar tre gånger. Vid ett tillfälle, det var inte så högt utan det var vid bastubygget, stegen föll och jag hann ta tag i taket och så hängde jag där ett par meter över marken. Men jag hade tur, Karin var i stugan och jag ropade på henne där jag hängde och hon kom och ställde upp stegen så jag kunde ta mig ner igen.
En annan gång blev det allvarligare. Jag höll på med plåttaket på stugan och hade lutat stegen mot brotaket. Jag klättrade för högt på stegen och den släppte från marken och jag rasade ner och slog i backen. Det var kanske tre meter högt och jag föll med hela kraften på ena benet och stöten togs i huvudsak av högra knäet.
Jag låg där och kände att inget var brutet men förstod att det skulle bli stora problem med knäet. Så jag klev upp och haltande packade jag ihop mina saker, låste stugan och satte mig i bilen och körde hem. När jag kommit hem kunde jag inte gå och det blev akuten, röntgen och tre veckor på kryckor. Men ingenting var riktigt allvarligt skadat så jag blev helt återställd.
Jag fick aldrig lära mig elda under min uppväxt. Vi hade vedeldad panna men innan jag var tillräckligt gammal för att få hålla i tändstickor så skaffade vi oljeeldning. Och vi hade en öppen spis i vardagsrummet men när pappa byggde om och flyttade köket dit fanns det ingen bra vägg för kökssoffan, förutom där öppna spisen stod. Så han rev bort spisen och murade igen hålet. Han var väldigt rationell min far. Och någon bastu hade vi inte heller, det här var Ångermanland inte Tornedalen, så det räckte med ett badkar i källaren.
Efter en uppväxt då jag aldrig fick tända en brasa, var jag värdelös på att elda. Om man ska göra en eld på det vanligaste sättet, så börjar man med att tälja små stickor med kniven och tänder dem och sedan när de tagit eld så lägger man på lite större och tjockare stickor tills det tar tar sig rejält. Och när det brinner tillräckligt i det tunna trämaterialet och blivit riktigt varmt, lägger man på veden, först små vedträn och sedan allt större klabbar. Men hur jag än försökte så fungerade det inte för mig, antingen använde jag för kraftiga stickor eller så la jag på för stor ved allt för tidigt, så att elden slocknade.
Men Karin har alltid varit duktig på att elda. Hemma hos familjen Melins fanns det bastu och öppenspis i huset i Kalix och bastu och öppenspis i stugan. Det eldades flitigt varje dag och Karin fick lära sig tända en brasa från grunden. Hon är verkligen expert på att sätta igång en eld, och dessutom älskar hon att sitta vid en brasa i flera timmar och hålla den igång med att lägga på en pinne då och då. I många år var det bara hon som eldade i kaminen och i vattenvärmaren, som vi hade ute på gården.
Det var lättast så men ska jag vara ärlig så måste jag säga att det sved i manliga självförtroendet. Det är ju löjligt, men vissa saker är ju manligt kodade i vårt ojämställda samhälle, och en man förväntas ju kunna göra upp en eld utan problem. Medvetet förstår jag att det är löjligt men känslan kom jag inte undan, känslan av förödmjukelse, av bristande förmåga.
Medvetet förstår jag att det är löjligt men känslan kom jag inte undan, känslan av förödmjukelse, av bristande förmåga.
Det var därför en otroligt lättnad när jag fick lära mig den sydamerikanska tändningen av eld. Och det var du Anders som lärde mig den. Du hade flyttat till Göteborg och var på en grillfest och det var en person där som kom från Sydamerika och kunde tända en utegrill med bara tidningspapper. Och man kunde använda samma teknik för att tända en vanligt eld med ved. Så här går det till.
Man tar en sida ur en tidning, ett helt dubbeluppslag, och virar ihop den till en rulle som sedan lindas ihop till en ring och sätts ihop i ändarna, som en knuten halsduk. Det bildas alltså en pappersring med virad tidningspapper och två sådana ringar läggs under några vedträn staplade ovanpå varandra. Och när man sticker in en tändsticka och antänder papperet blir det så hett att veden antänds. Hemligheten är att man rullat papperet i flera lager och det har bildas fler luftlager, att försöka tända ved med bara en bit orullat papper det fungerar inte, det slocknar direkt.
Vi började använda metoden för att tända veden i kaminen, och det fungerade utomordentligt väl. Jag minns att när jag för första gången eldade i kaminen med den sydamerikanska tändningen och veden tog eld utan problem, så var det en otrolig lättnad. Som om en del av en förlorad manlig stolthet återkom i mitt liv, bara genom att se elden ta sig i kaminen. Så när vi skaffade en egen bastu 2016 så kändes det väldigt bra, att jag hunnit lära mig att elda på ett vettigt sätt.
Jag tycker att en bastu inte ska vara för trång. Det finns inget värre än att sitta på en brits med en annan människa, särskilt en annan man, och det är så snävt utrymme att man riskerar att stöta ihop med den andres överarmar eller axel. En obehaglig kroppskontakt i all sin svettiga nakenhet.
Det kanske kan vara så att jag är lite känslig för både nakenhet och kroppskontakt eftersom vi inte hade någon bastu när jag växte upp. Jag kan säga, och det kanske förvånar er, att jag såg aldrig mina föräldrar nakna, inte ens oklädda. Möjligtvis kunde de ske olyckor, till exempel då jag gick in i mina föräldrars sovrum och min mamma höll på att klä på sig, och hon hade redan korsetten, underbyxorna och behån på sig, så jag såg inte någon naken hud förutom benen, och hon blev så arg och sa att jag skulle inte vara så nyfiken. Men jag gick inte in dit för att vara nyfiken, det var en olycka, jag visste inte att hon stod och klädde på sig.
Jag har lite diffusa minnen av att jag någon gång såg min pappas överkropp, när han bytte skjorta i sovrummet och dörren stod på glänt. Jag vet i varje fall hur han såg ut på överkroppen så jag måste ha sett det någon gång. Det var för övrigt mycket likt den överkropp som jag nu själv bär.
Jag vet i varje fall hur han såg ut på överkroppen så jag måste ha sett det någon gång. Det var för övrigt mycket likt den överkropp som jag nu själv bär.
All form av nakenhet var otänkbar. Ibland åkte vi till en badstrand och naturligtvis så badade vi barn med badbyxor men våra föräldrar klädde aldrig av sig. Men min pappa kunde knäppa upp ett par knappar i skjortan och vika upp ärmarna, och mamma drog ibland upp kjolen upp till grenen när det var väldigt varmt.
Men det var inte det jag skulle berätta om, utan hur man värmer upp bastun. Det är ett effektivt aggregat, gå in en halvtimme före och gör en stor brasa i eldstaden. Fyll först vattenbehållaren som finns på höger sida av aggregatet och hämta in ett par hinkar vatten till att slänga på stenarna och till efterföljande tvätt. Tänd med tidningspapper enligt den sydamerikanska metoden. Vänta en halvtimme, gå in och fyll på rejält med ved igen, och då är det dags att börja basta. Släng vatten på de heta stenarna lite då och då, inte för ofta och inte för sällan. Det är viktigt att rummet fylls med den heta ångan tills luften blir mättad.
Om vi bastar inom vår familj då är vi nakna, men om vi bjuder in någon främmande, och det är mixed bastu, då kan det var på sin plats att man har badkläder. Annars får man bada separat, kvinnor och män. I Tornedalen badar männen först, när bastun är varm, sedan får kvinnorna bada på eftervärmen. Jag tycker att det är dålig stil, om det nu är så, men jag vet inte säkert.
Jag har inget emot fundamentalister som hela tiden mäter temperatur och luftfuktighet i bastun för att uppnå den optimala tillståndet, men jag vill gärna att känslan ska få styra i bastun. Det är väl det enda stället som jag tycker så, i övrigt är jag noga med att mäta allt, till exempel när jag lagar mat vill jag gärna ha rätt innertemperatur. Lax är genomstekt vid 52 grader men det fungerar bra att ta den redan vid 48 grader, då är den precis färdig och väldigt saftig. Men ät inte ortens lax mer än en gång i veckan, det är för mycket dioxin i den.
När man har bastat färdigt är det mycket vatten på golvet så måste bastun torkas ut. Så lägg in ett par extra vedträ, efter bastubadet, för att torka ur basturummet. Ta skrapan och skrapa ner så mycket vatten som möjligt i dräneringsrännan, öppna ett fönster och lämna dörren öppen till hälften, så allt får torka och vädras ut. Om man inte gör det kommer bastun att bli sunkig och lukta illa, och bli missfärgad. Så det här måste ni sköta, fuska aldrig med detta.
Glasdörren mellan relaxen och bastun är lite problematiskt. Dörröppningen påverkas av att tjälen skjuter under huset och man måste justera låset fler gånger per säsong. Ibland är det för trångt så dörren inte går att stänga eller så glider dörren upp av sig själv när utrymmet är för stort. Det finns en lite rulle som går att justera ut eller in i själva låset, och det gör man med en insexnyckel. Ta nyckeln och stoppa in den i det lilla hålet, skruva åt höger så åker rullen in och skruva åt vänster så åker rullen ut. När det är justerat ska dörren fastna lagom med ett litet knäpp.
Slutligen. Glöm inte att fylla vedlåren i stugan innan ni far därifrån. Det är viktigt. Tänk om man kommer dit nästa gång och det är vinter och kallt och djupsnö, hur roligt är det då att tvingas gå till ladan först och bära in ved innan man kan tända en värmande eld?
****
